Återblick från årskonferensen 2026
Småland rustar industrin för en ny verklighet
Från effektivitet i fredstid till robusthet, beredskap och snabb omställning. Automation Smålands årskonferens 2026 präglades av ett tydligt fokus på motståndskraft och möjligheter.
130 deltagare i eventet på Axelent Arena i Hillerstorp bjöds på knivskarp omvärldsanalys och strategisk framtidsspaning där försvarsindustri, flyg och rymd är tillväxtmotorer och additiv tillverkning en strategisk förmåga. Dessutom en uppmuntrande insikt som ger råg i ryggen till regionen: Automations- och industriföretag i Småland är högst relevanta som leverantörer i den omställning som nu pågår.
– Det är fantastiskt att få välkomna Automation Småland till Hillerstorp som är ett nav för utveckling och framtidstro, mitt i en tillverkningsregion som brinner för automation, säger Karin Sandén Ahlqvist, CEO för Axelent AB som än en gång stod som värd för arrangemanget.
Karin konstaterar vikten av att många bolag samlas – dessutom branschöverskridande – kring något så viktigt som årets tema: Motståndskraft och Möjligheter:
– Den här dialogen är jätteviktig, säger Karin.
Även Mikael Ronder, ordförande i Automation Småland, understryker tyngden i årskonferensens tema:
– När vi satte det här temat tidigt i höstas kändes det väldigt rätt i tiden, men för varje dag som går har det bara blivit mer och mer aktuellt.
Svensk industri behöver stärka sin motståndskraft för att kunna stå på egna ben, oavsett vilka kriser som kan drabba oss, menar Mikael.
– Dessutom ser vi en kraftig uppgång i försvarsindustrin och det skapar möjligheter för våra företag i Sverige.
Filmen är gjord av Weboxygon.
Den röda tråden under dagen var just denna – att hitta konkreta vägar för små och medelstora industriföretag att praktiskt docka in i dessa möjligheter samtidigt som man stärker sin motståndskraft i en omvärld där förutsättningarna förändras snabbt.
Det stod särskilt tydligt i konferensens keynote av Peter Bryntesson, vd Fordonskomponentgruppen (FKG). Att europeisk fordonsindustri befinner sig i ett utmanande läge framgick med all tydlighet.
– Jag skulle vilja sammanfatta världsläget för fordonsindustrin med ett ord: kaos. Vi har aldrig varit med om så mycket kriser och problem på så kort tid med en vinstmarginal som minskat till i princip noll och risker för stora jobbförluster, säger Peter Bryntesson.
Kinesisk bilindustri har på alla områden dragit ifrån Europa som har mycket att hämta igen. Samtidigt gör Sverige ett tungt avtryck på ledningsnivå i europeisk bilindustri vilket är positivt.
– Och EU har förstått problematiken. Nu jobbar man för att stärka konkurrenskraften för europeisk bilindustri.
Frågar man medlemmarna inom FKG vilken den viktigaste åtgärden skulle vara för ökad konkurrenskraft så seglar ett oväntat svar upp högt på agendan: att byta bransch. Men här finns en djup logik:
– Vi behöver se över hur fordonsindustrin kan stötta den växande försvarsindustrin i Sverige och Europa. Försvarsindustrin behöver upp i volym och här tror jag att fordonsindustrin kan bidra, säger Peter.
Underleverantörer inom fordon som kan lyckas med detta måste vara framåtlutade och på tårna med falkögon på omvärldssituationen.
– Du måste förstå landskapet, hålla dig àjour och hitta din nisch utifrån din kunskap och din produktkapacitet. För mest troligt kommer du inte att producera samma saker 2035 som idag.
Om du ska bli leverantör till försvarsindustrin finns många nålsögon att passera. Ett av dem stavas ISP, Inspektionen av Strategiska Produkter. ISP har en gatekeeperfunktion där man som myndighet avgör vem som får tillverka vad och om det får exporteras till andra länder. Här förklarade Håkan Eriksson, gruppchef för krigsmaterielenheten, uppkopplad via länk, vad som gäller.
– Krigsmateriel är ett betydligt bredare begrepp än bara vapen och ammunition. Och utgångspunkten är att ingen krigsmateriel får tillverkas eller tillhandahållas utan tillstånd från ISP, säger Håkan.
Lagen om krigsmateriel omfattar även produkter på komponentnivå och klassificeringsansvaret ligger hos tillverkaren. Därför är Håkans råd till små och medelstora företag tydligt:
– Dialog med din beställare är viktig. Ställ frågan, kan detta klassas som krigsmateriel eller inte? Det är bra att du är medveten om att det kan vara en tillståndsberättigad verksamhet du håller på med, säger Håkan.
Dagen bjöd i övrigt på många guldkorn i ett fullspäckat schema. Maja Nyström, civilingenjörsstudent från Jönköping University, presenterade under jubel resultatet för JU Solar Team där man vid de senaste tävlingarna i Australien lyckades slå det nordiska rekordet och placera sig på 8:e plats av 37 tävlande.
Utställande medlemsföretag medverkade i miniscener med det senaste på techfronten. Lena Delbom från ABB Robotics pratade optimerad drift och underhåll med data-drivet beslutsstöd och Fredrik Olofsson, vd Aerospace Cluster Sweden, delade praktiska råd hur tillverkande företag kan ta steget vidare och bli leverantörer till en växande flyg- och rymdindustri. Även här rör det sig om ett nålsöga som stavas kvalificering och certifiering – men det finns hjälp att få. Aerospace Cluster Sweden koordinerar projektet Certifly vars syfte är just att hjälpa små och medelstora företag som vill in i branschen.
Magnus Axelsson från Dynamate och Emma Mattison från RISE delade tankar om försörjningsberedskap utifrån lärdomar från pandemin där man bland annat studerat kopplingen till 3D-printade reservdelar. Här visades också exempel på en beredskapscontainer för additiv tillverkning i fält.
– Har du reservdelar om krisen kommer? Det handlar om att ha tillgång till det man behöver när man behöver det och här måste vi konkret fråga oss vad vi som företag kan göra, säger Magnus Axelsson.
Sårbarheter i värdekedjan gör att även materialtillgång är en utmaning vid kriser.
– Det ställs en ökad press på företagen att kunna leverera även under ökade hot. Ditt företag är viktigt för Sveriges beredskap.
Under eftermiddagen breddades perspektivet ytterligare. Dan Carlsson från RISE belyste det nationella programmet Net Zero Industry och industrins roll som möjliggörare för nettonollutsläpp, där omställningen av tillverkningsindustrin är central för att nå klimatmålen.
Frågan om kompetensförsörjning stod också i fokus. Anna Öhrwall Rönnbäck, professor vid Luleå tekniska universitet, lyfte behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för industrin i en tid av snabb teknisk, geopolitisk och strukturell förändring, och visade Ingenjör4.0 med ett kartotek av korta kurser som nu tas vidare in i Net Zero Industry-programmet. Detta följdes av gymnasieutbildningar inom automation och robotteknik, där Mattias Gustavsson från Bäckadalsgymnasiet visade konkreta exempel på studentarbeten och hur regionala utbildningssatsningar bidrar till att säkra industrins kompetensförsörjning.
Eftermiddagen bjöd även på miniscener och livliga samtal i utställningen. I ett gemensamt pass, lett av Kerstin Johansen, professor vid Jönköping University, diskuterades hur Automation Småland konkret kan bidra till företagens utveckling. Tillsammans med Hossein Rahnama, forskare vid Luleå tekniska universitet, och Andreas Almqvist, teknisk säljare på SEW Eurodrive, belystes vikten av samverkan mellan akademi, leverantörer och tillverkande företag för att stärka både konkurrenskraft och omställningsförmåga.
I samma pass medverkade även en ”hemlig gäst”. Magnus Wahlgård, SKF, industridoktorand vid Chalmers tekniska högskola med lång erfarenhet från industri, IT och produktion, delade erfarenheter av att på distans ha lett och stöttat en produktionsenhet i Ukraina under pågående krig. Han beskrev hur verksamheten initialt sjönk till omkring 60 procent av produktionskapaciteten i samband med invasionen, men därefter snabbt återhämtade sig. Arbetet i fabriken blev, enligt Wahlgård, en viktig distraktion och ett sätt att skapa struktur i en extrem och osäker vardag.
Mot slutet av dagen gav Carl Aschan, vd för Sinf, en analys av ekonomin 2026 och dess effekter på svensk industri. Han pekade särskilt på de mindre industriföretagens samhällsviktiga funktion i en tid av ökade krav på robusthet, leveransförmåga och motståndskraft.
Ett uppskattat inslag under dagen var utdelningen av Samverkanspriset 2026, som tilldelades Mattias Magnusson, AB Pema Metall. Med en stark förankring i den småländska industrin och GGVV-regionen har han genom ett långsiktigt och prestigelöst engagemang bidragit till att stärka industrins konkurrenskraft genom samverkan.
Genom att hitta smarta lösningar och samarbeta med andra företag för att gemensamt ta större åtaganden inom automation och produktion är han ett tydligt exempel på den samarbetskultur som priset vill uppmärksamma.
I anslutning till prisutdelningen gav även föregående års pristagare, Sanna Arnfjorden Wadström, en reflektion kring betydelsen av samverkan och närhet mellan företag i regionen. Hon betonade särskilt värdet av starka relationer inom GGVV-regionen i en tid präglad av geopolitisk osäkerhet, inte minst med pågående krig i Ukraina.
– När förutsättningarna snabbt förändras blir samverkan och korta avstånd mellan människor, företag och beslutsfattare en styrka, konstaterade hon.
Text: Gabriella Mellergårdh och Anna Öhrwall Rönnbäck
Foto: Gabriella Mellergårdh och Jianis Kyratsopoulos
Bildgalleri
Klicka/tryck på bilderna för att förstora och bläddra.
