En mindre revolution pågår i den anrika Gnosjöregionen, det står klart efter årets automationskonferens i Gislaved. Tillsammans håller de lokala företagen på att bygga nya muskler, som på sikt kan få avgörande betydelse för bygdens framtid.
—Detta är en av få regioner där man förstår att industrin är värdefull, menar Anders Ekdahl från Svensk Industriförening Sinf.
Decembermörkret må ha sänkt sig över småländska Gislaved men i industriföretaget Welands enorma produktionshall är det snyggt ljus och varm energi som sätter tonen denna torsdag.
Den hangarliknande längan är omvandlad till en rå och modern konferenslokal där utplacerade stolar och mingelbord snabbt fylls av besökarna. I sorlet syns professorer, företagsledare, automationsföretagare, deras potentiella kunder, doktorander och en och annan student. Tillsammans ett förväntansfullt myller med den gemensamma nämnaren att se möjligheter, för regionen och för Sverige.
—Industrins framtid startar i Småland, konstaterar Sinfs vd Anders Ekdahl från den provisoriska scenen. Och det förpliktar, eftersom det handlar om en för Sverige bärande näringsgren under 150 år. Ekdahl målar upp ett ljust scenario för de lokala företagen, Sinfs undersökningar visar att fler är positiva till att automatisera mer och han rapporterar om hur en tysk handelsföreträdare utropat att ”de behöver svensk industri” för innovationskraften, entrepenörsandan och den platta strukturen. Den positiva och inspirerande bilden blir tongivande under konferensen, som visar på stora möjligheter men också en rad utmaningar.
Avgörande för bygden
Satsningen på de drygt tjugo företagen i Automation Småland har fått upp farten rejält. Efter en inledande tvåårsperiod där man lite trevande närmade sig varandra har projektet nu fått finansiering till tre ytterligare år då meningen är att man ska etablera sig på riktigt, växa över hela Jönköpings län och bredda kundkretsen betydligt.
Och förutsättningarna för att lyckas ser alltså mycket bra ut, vilket på sikt kan vara avgörande för om den traditionsrika industribygden runt Gnosjö ska fortsätta blomstra eller enbart bli ett kapitel i historieböckerna. Med årets automationskonferens var syftet att flytta fram positionerna efter den inledande fasen och visa automationens roll i den framtida industrin med möjligheter för kunderna att producera konkurrenskraftigt i Sverige.
—De är färdiga för att ge sig ut och jaga er, konstaterade projektledaren Anders Ahlström om nätverket från scenen. Vi vill att ni ska veta vad ni har att förvänta er!
—Automation gör att ni kan spara och tjäna pengar i era företag, manade konferensens moderator Cecilia Warrol som är programdirektör för Teknikföretagens framtidssatsning Produktion2030.
De nya perspektiv som en av projektets forskare, professor Anna Öhrwall Rönnbäck från Luleå Tekniska Universitet, hoppades att publiken skulle få med sig från konferensen bidrog sannolikt Martin Johansson, vd för Stolab i Smålandsstenar till.
Det anrika träföretaget har ökat sin automationsgrad kraftigt, och berättelsen inspirerar.
”En Carl Malmstenstol från femtiotalet tillverkar man inte hur som helst”, som doktor Kerstin Johansen från Linköpings universitet, också forskare och knuten till nätverket målande uttrycker det. Men Stolab har visat att även tillverkningen av den vackra pinnstolen gick att automatisera, vilket har minskat risken för arbetsskador och ökat försäljningen till 15 000 stolar om året.
—Ska man komma upp i volym kan man inte använda människans fysiska kraft men det behövs hög kompetens och modern teknik, menar Martin Johansson och förklarar att en idealrekrytering egentligen är en lat, dataintresserad möbelsnickare. Efter att ha sett sitt företag fördubbla omsättningen på tio år är han övertygad om att Automation Småland har mycket att hämta i träbranschen som än så länge är relativt oprövad mark för nätverket.
Flera utmaningar
Under den framtidsinriktade konferensen lyftes också en rad utmaningar. Teknikföretagens Cecilia Warrol har tidigare pekat på att de småländska automationsföretagen måste bli bättre på att ta betalt, och under konferensen stämde Anders Ekdahl från Svensk Industriförening Sinf in och kom med råd.
—Ni måste tänka bredare och i nya banor. Affärsutveckla koncept där kunden ser helt nya värden och ta betalt för kompetensen!
En möjligtvis ännu större utmaning är kompetensförsörjningen där matchningsgapet ökar, berättade professor Johan Stahre från Chalmers.
—Vi har en våldsam konkurrens framför oss. 2030 kommer att handla om hur vi ska behålla folk, inte bli av med dem, konstaterade Stahre och manade till att fånga in såväl utflyttad kompetens som de intelligenta människor som samlas på det stora speleventet Dreamhack.
—Det har aldrig funnits så mycket pengar till kunskapsutveckling, fyllde Cecilia Warrol i. Hör av er till Johan och hans kolleger, se till att vara kreativa!
Och som ett exempel på en hemmasnickrad lösning berättade Johan Bengtsson från Göteborgs Tekniska College om den specialkomponerade utbildningen som Volvo och Göteborgs Stad ligger bakom. Kanske en förebild för Gislaveds näringslivschef Leif Österlind som skickade med en bild av den pågående utbildningssamordningen i flera av Gnosjöregionens kommuner.
En nytändning
Ytterligare en dimension av framtida utmaningar och möjligheter fick publiken av Dick Nyström från Summ Systems. ”Är ni redo för revolutionen?” undrade han och berättade om hur kraftigare internetuppkopplingar gör det möjligt att tanka ner 18 filmer på en sekund och hur de åtta år det tidigare tog att utveckla en bil nu har minskat till tre samtidigt som produkten är alltmer komplex.
En bild av en närmast hisnande värld som Thomas Lezama från Volvo Group Trucks Operations fördjupade ytterligare, med beskrivningar av hur hela produktionssystem och leverantörsnätverk kopplas upp, och hur smarta lösningar i moln och i interaktionen mellan människa och robot står för dörren. Men trots, eller kanske tack vare, den kraftiga teknikutvecklingen utlovade Lezama fortsatt produktion i Sverige.
—Vi måste finnas där kunden finns för att känna av hur man ska interagera med kunden. Det borgar för att vi ska fortsätta växa här.
En lika stark injektion av framtidstro levererade Samuel Sandkvist från lokala men internationella Trioplast. Efter stora investeringar i automation finns man kvar i Smålandsstenar, där man kommer att fortsätta att tillverka bland annat de välkända höbalarna som varit rosa för bröstcancerforskning men nästa år kommer att vara blå, för männen, berättade Sandkvist.
Mingel fick avsluta en eftermiddag med stora visioner och konkreta exempel på automationens möjligheter för Gnosjöregionen och den svenska industrin.
—Industrie 4.0 är för Tyskland, vi ska hitta på något eget, utropade professor Johan Stahre från scenen. En inspirerande ambition som kanske fick en av medlemmarna i nätverket, Bengt Larsson från Hillerstorps Specialmaskiner, att sammanfatta.
—Det känns som en nytändning!
Av Johan Wangström